söndag 25 april 2010

Kundvagnen fylldes ...

... och i samma takt tömdes kontot ... Ni vet säkert känslan när man står där och betalar, man känner sig lurad på nåt vis. Trots alla de där fynden man gjorde ... Ja-ja, men nu har skåpen fyllts upp med basvaror igen, så pengarna är ju trots allt inte kastade i sjön. Fast vi glömde köpa torrfoder till katten, och lök. Hur tusan kunde jag missa det? Tur det finns en skvätt kvar i påsen i skafferiet till honom. Lökfri mat gick ju lätt att ordna till middag ... (Tur jag inte hade tänkt göra fransk löksoppa eller fläsk med löksås, haha ...)

Snart brister det ... undrar om det gör så ont som Karin Boye sa ...
Men vad håller grannen på med då?
Minns att mormor virkade vackra dukar med penséer i ombrégarn
Ena grytlappen kantad, den andra ska jag göra klart efter bloggvändan. Den har jag gjort med färgerna omvända. Kanske blir det en randig också utav restgarnerna. Jag ska antagligen brodera nåt piffigt på dem också, fast har inte riktigt bestämt mig än ...

4 kommentarer:

Rosenvante sa...

Du är för rolig.
Självklart blir man lurad av alla extrapriser. Jag går oftast med näsan i min nota och ser sällan lockpriserna, fast ibland åker jag dit och gör fynd.
Lök är gott, men äts inte här. Tål det inte alls, så trist, så trist

Kafe sa...

Tack för de snälla kommentarerna hos mig! Och bra för då hittade jag hit, här finns ju massor att läsa och titta på. Inte minst den söta katten!

Stjärnkraft sa...

Men hu, att du glömde LÖKEN!!! Ett liv utan lök är som ett liv ... utan lök; trist, tomt och smaklöst :o)

hugan sa...

Tror absolut att man blir lurad, både på pengar och innehåll! Nåväl, äta bör man!
Hoppas löken och kattmaten hittar hem snart också ;)